Det är min själ inte lätt att vara ung idag. Inte igår heller för den delen!
Det ligger i sakens natur att när man är ung söker man efter en identitet. Man har otroligt många frågor som skall få svar och diffus uppfattning om vad man vill och kan. Då är det inte konstigt om man mår dåligt ibland.
Man letar efter förebilder bland elitidrottare, filmstjärnor och artister. Föremålen varierar med ålder och utveckling. Det händer väl de flesta att en del av föremålen visar sig vara skit! Men, när man upptäcker det så innebär det att man faktiskt mognat en del.
Det kan aldrig nog betonas hur viktigt det är med engagerade och kärleksfulla föräldrar. Trots att det är dem som ungdomarna skall revoltera mot så är det ändå så att utan stödet hemifrån är det väldigt lätt att fara vilse. Föräldrar är skit men de brukar bli bättre när de blir äldre!
Det är så lätt att vara fördömande och raljerande. "Se på mig, jag har inte mått dåligt men jag blev perfekt ändå, haha". I mitt tycke har man missat en bit av tonåren då eller kanske inte växt upp tillräckligt ännu.
Det är säkert inte fler tonåringar som mår dåligt nuförtiden än som mådde dåligt förr. Men det är mer ok att tala om att man mår dåligt. Visst kan det gå mode i saker, även mående, men det föringar ju inte problemet. Det finns där, och måste finnas där. Vad som är viktigt är att de som verkligen mår dåligt och inte kan ta sig ur det får den hjälp och det stöd de behöver.
Föräldrar, lärare, kuratorer, socialtjänst och polis måste hjälpas åt att samla in de som riskerar att falla.
Att kasta skit hjälper ingen.
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8466935.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar