Att skriva om scouting

Det är väldigt roligt att tidningarna skriver om scouting och ett av de största arrangemangen i Sverige i år. Men jag förstår inte syftet eller upplägget på din artikel i onsdagens kvp.

Jag tänker på de fruktansvärda händelserna i Norge där en massa oskyldiga barn och ungdomar mördades av en politisk terrorist.

Nu samlas 40,000 ungdomar från hela världen i en verklig manifestation för fred, tolerans och vänskap mellan alla samhällskategorier och i stort sett alla länder i hela världen. Då baserar du din artikel på medlemsantalet i Sverige och huruvida det ökar eller minskar.

Tusentals unga och gamla lägger ned en massa tid och, egna, pengar för att kunna erbjuda ungdomarna från hela världen möjlighet att knyta vänskapsband och öka förståelsen för varandra. Då skriver du om plikt och lydnad, begrepp som försvann för årtionden sedan. Scoutrörelsen i Sverige har reformerats många gånger sedan starten. Det är en levande rörelse.

I ingressen ställer du frågorna hur framtiden ser ut och hur Sverige står sig som scoutnation. Det hade varit fantastiskt om du faktiskt hade skrivit om det.

Missförstå mig rätt nu. Din artikel i sig är intressant men tyvärr har du missat själva kärnan i scouting.

Som en motpart till sorgen över de som blev mördade i Norge finns nu ett fantastiskt läger i Sverige med kärlek och omtanke. Det hade varit intressant att läsa en artikel baserad på det, till skillnad mot spekulationerna om hur terroristen i Norge plastikopererat sig. Ni skriver om terroristen och hans så kallade ”manifest” som om det de facto skulle vara ett viktigt politisk dokument. I mina ögon är det en fullständigt galen människas våta drömmar som inte ens förtjänar att användas på ett utedass. Skriv om scoutings program istället. Det är ett program som ger hopp och tro inför framtiden. Skriv om de tusentals ungdomar som möter varandra med omtanke och respekt oberoende av utseende och härkomst.

kvp