Det är inte utan att det är dags att skriva om livet sett ur lite andra perspektiv än de världsfrånvarande och direkt löjliga tankar som trycks över oss från mode- och livsstilsbloggar, tv-program där den ena fånen ersätter den andra, bantnings- och matlagningstips och tidningar som anser att ju lägre man sänker ribban för smaklöshet desto bättre.
Livet är inte så enkelt. Det räcker inte att ha en kul mössa eller en ipad för att allt skall kännas bra.
All denna reklam som vi får nedtryckt i halsen talar om för oss att än det ena, än det andra kommer att göra oss lyckliga. Vi är med, på, inne och allt vad det heter. Med på vad då?
Jag har datorer, internet (både stationärt och mobilt) och telefoner. Precis som de flesta andra. Men, det är ju inte prylarna i sig som spelar någon roll. Det är ju människorna som använder dem som är viktiga. Om jag skriver texter på en dator som är gammal och slö så blir ju budskapet detsamma som om jag skrev det på en splitter ny dator. Jag kan konstatera att jag är så fruktansvärt trött på all denna prylhysteri och gapiga besserwissers.
Jag vill se människor och höra deras tankar. Vanliga människor vill säga. Inte de som skriker högst och säger de mest idiotiska saker bara för att synas i ett förvridet medialt brus.
Men när man kritiserar detta beteende så blir det lätt ett hundans liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar